I går kväll var det blodomloppet i Visby. Motivationen var obefintlig men jag hade ju anmält mig och resten av laget skulle stå där och veta om jag inte dök upp. Orkade inte ordna med ersättare så jag tänkte gå ett varv i alla fall och sen var de över för i år.
Väl inne på området så började tanken på att springa att vakna till liv. Jag kunde ju börja springa och se hur långt jag kom. Då kunde jag ju gå efter det. Pratade med arbetskamrater som skulle gå och tyckte att jag startar i springgruppen och sen kommer de ifatt mig ganska snart efter start. Då kunde jag göra sällskap med dem =)
De kom aldrig ifatt eftersom jag inte slöt att springa. Jag gick uppför två relativt branta backar (för att vara på platta Gotland) och resten sprang jag. Innan har jag kommit 3 km sen har benen inte gått längre. Det har tagit helt slut och jag har fått gå hem. Men inte i går kväll. Nu har benen gjort bort sig ;) jag vet nu att de kan springa 5 km utan större problem...
Hela arrangemanget var trevligt och välorganiserat. Ingen direkt vind och vacker solnedgång över Visby. Det gjorde det lite lättare att springa också.
Dagsformen idag är också helt okej. Tänkte att träningsvärken kommer att infinna sig men ännu är det lugnt och jag hoppas att det kommer att förbli så.
Härligt! Bra jobbat!
SvaraRaderaTack =)
Radera