Så lite kan bli så mycket

Ett av de stora problemen är att uppfatta saker på rätt sätt. Det är inte så att nej kan uppfattas som ja och tvärt om. Det är snarare så att småsaker kan bli hur stora som helst. Rutin har alltid varit viktigt för mig och nu ännu mer. Dock behöver jag träna på flexibilitet, alltså om något oväntat händer så skall inte hjärnan stänga av. Många gånger är det en fördel att ha en hjärna som är påslagen. En avslagen hjärna är inte mycket att ha. Det är då jag kan sitta ett par timmar framför tvn och titta på en svart bild.

Det som tidigare var småsaker som gick av bara farten har idag blivit som stora projekt. Städa ur bilen är en sådan sak. Jag har bytt bil och om jag bara städar ur den gamla så kan jag sälja den. Det har tagit mig fem månader att få det gjort. Idag när det blev gjort så tog det ungefär 45 minuter. Det har jag skapat till ett enormt problem och troligen skulle jag inte hinna göra något annat den dagen.

Att ha två saker planerade på en dag är max vad som fungerar. Blir det fler då skapar jag stress över att jag aldrig kommer att hinna och stressar mellan de olika sakerna och sen får jag sitta och vänta.

En del dagar innehåller mer energi och andra dagar innehåller väldigt lite energi. Det är svårt att hänga med i dem svängarna kan jag säga. Jag gillar när det är mer mitt emellan eller lagom. Ett bra ord i det här läget. Allt handlar om lagom men vad fan är lagom???

Känner att texten börjar bli lite osammanhängande, det är en rätt bra bild av insidan också. Borde logga ut och gå i säng...

Det hände...

Ni vet det där klassiska, det händer andra och inte mig. Men fan de hände. Jag vet att jag har pressat mig för hårt under lång tid men jag har inte kunnat prioritera. Det är så mycket jag vill och ännu mer jag borde och så alla måsten.

Det tog tvärstopp! rakt ner i det svarta hålet. Jag sprang nog inte in i väggen utan jag föll ner i ett svart hål. Det fanns ingen mening med något över huvud taget. Stiga upp? varför då? ligga kvar i sängen? nej för sjutton! där blir inget gjort. Även om jag steg upp för att få något gjort så fick jag ändå inget gjort för jag kan/kunde inte ta mig för något. Vet ni att det går utmärkt att sitta en hel dag och titta på tv!! Ja och tänker ni! men till saken hör att tvn inte ens var på. Jag satt och stirrade på en avstängd tv.

Jag har inte varit i det här läget att jag sover dygnet runt, jag har gasat så vansinnigt att det inte har varit möjligt att varken ligga ner eller sitta still. Duracell kaninen släng dig i väggen ungefär....

Jag har fungerat ett tag på att ta upp bloggandet igen. Det kommer kanske inte att bli så mycket men efterhand som jag kommer tillbaka till det som skall kallas livet så skall jag försöka berätta. Mest för min egen del. Att ha något att gå tillbaka till för att förstå hur det var och kanske också för att någon känner igen sig och får en liten puff åt rätt håll.

Jag hoppas och tror att det har vänt nu men det är läskigt att gå på den här linan, det är en balansgång och det är skitsvårt att inte göra för mycket. Då ligger jag i någon dag och bara befinner mig på soffan. Kan inte tänka, att koka kaffe kan vara en vetenskap. Att man skulle behöva vara professor för att koka morgonkaffe hade jag väl aldrig trott....