Kan man vara kär i någon med ett beroende? Hur lever man ihop då? skall båda undvika "drogen"? Tänk så många tankar som far i huvudet när jag måste lära mig leva med detta.
Mitt beroende kommer att påverka hela mitt liv och hela min familj. Ja den är ju inte så stor just nu men jag hoppas och tror att någon gång hittar jag honom med stort H. Tänk om han inte vill ha mig bara för att jag har ett beroende som kommer att påverka så mycket.
Även om jag nu i början förstorar allt så kommer det ändå att spela roll i framtiden. Det är inte lika enkelt att svänga in och äta där man så önskar. Det behöver planeras. Vill han äta sådant jag inte kan äta så hoppas jag att jag kan stå emot och inte trilla dit bara för att det finns hemma.
Ja ja framtiden kommer säkert att visa mig hur detta blir men jag kan ändå inte låta bli att slås av tanken. Mina tankar slår mig ganska hårt ibland och då behöver dem utredas ;)
Det heter ju att man älskar en person för den han/hon är men det är svårt att förstå när man inte kan älska sig själv för att det är som det är. Vänder vi på det. Kan jag älska någon med ett beroende? Det beror ;) på vad det är han är beroende av är min spontana tanke. Men vad är skillnaden? familj och vänner tar skada oavsett.
Narkomaner och alkoholister har jag alltid haft svårt att se att jag skulle kunna ha ett förhållande med men de är ju människor de också. Det är drogen som gör dem oberäkneliga och "konstiga". Så svaret på min egen fråga om jag kan älska någon med beroende får bli jo om han är beredd att ta sig ur det och leva i tillfrisknande. Det är så jag kommer att leva i alla fall. Jag skall leva i tillfrisknande och målsättningen skall vara att vara drogfri en dag i taget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar