I går när jag körde gympa kände jag bara hur kroppen gav upp. Jag orkade inte lyfta armarna. Envisheten och jävlaranamma plockades fram. Jag bestämde mig där och då för att inte gnälla så förbannat!
Jag har läst mental träning, använd den då. Går jag och gräver ner mig så blir det inte bättre. Jag måste försöka tänka positivt. Det är inte lätt alla gånger det skall gudarna veta. Men det blir inte lättare heller om jag inte tränar på det.
När tillvaron är upp och ner och det inte är mycket jag kan välja och påverka själv då är det lätt att fastna i det negativa och tråkiga. Har de tankarna bara fått plats så växer de lavinartat.
Jag måste begränsa utrymmet de får. De betalar dåligt i hyra så vräkning är egentligen det bästa men jag får försöka schasa ut dem sakta men säkert.
Jag vill inte vara den gnälliga och klagande Kicki men det blir lätt så när jag inte kan styra över allt det jag vill. Just nu är det kris och kaos inom och utan för mig. Det är inte mycket av det jag har kontroll över. Hade jag haft det hade jag inte upplevt det lika jävligt.
Jag styr inte över försäljningen av gården, jag styr inte över hur min kropp reagerar på stressen, jag styr inte över mitt arbete längre och jag styr heller inte över mitt beroende.
Jag får acceptera läget och göra det bästa möjliga av det. Dock vill jag dra härifrån eller stoppa huvudet i sanden ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar