Det jag funderar på nu är vilka är ni som läser? och varför gör ni det? får ni inspiration, motivation eller vad?
Jag fick idag höra att jag blivit bortplockad som vän på facebook för att h*n inte orkade med min blogg. Hoppsan då! först tänkte jag inte så mycket mer på det eftersom det är ett val som är okej att göra. Sedan började jag fundera på varför. Vad är det jag skriver som inte är okej? eller kan det rent av vara så att jag träffade rätt?!?!?
Jag skriver utifrån min upplevelse, den kan ingen ta ifrån mig. Det finns inget rätt eller fel när det gäller sockerberoende. Vi har olika saker som triggar igång oss och det finns ingen manual att följa. DÅ hade jag kunnat den utantill.
Det skulle inte falla någon in att bjuda en alkoholist på lättöl. Ingen skulle heller tvinga någon som slutat röka ta ett bloss. Inte heller någon som slutat snusa eller använda narkotika. Men sockerberoende finns inte trots att det blir vanligare och vanligare.
Jag skriver för att må bra
Jag skriver för att kunna läka
Jag skriver för att kunna tillfriskna
Om du inte tror på detta så kan du utesluta produkter med stärkelse. Det skall ju inte vara något problem för dig. Ge det 30 dagar och se vad som händer och hur du mår!!! bättre om du inte har ett beroende och du kommer må skit och du sitter i samma båt som jag.
Jag tycker att det är trevligt med folks om läser och kan jag bara motivera en person till förändring har jag nått mitt mål. Jag beskriver hur jag gör och vad som händer. Kanske lockar det någon annan att prova.
Du kan få låna min karta men du får rita din egen väg!
Jag läser, 47 år, minst 15 års historia av jojobantning, fast det är sällan jag nått målvikt, däremot kommit högre o högre i högsta vikt. Testat "allt", lagligt, som olagligt. Desperat men orkar inte ta tag i mitt liv, vill så mkt men kommer ingenstans, arbetslös, fet inget flås, det är ett helvete att rida, för att inte prata om att rida seriöst o träna..... o socker är förbannelsen o ingen i ens närhet förstår, man måste ju unna sig ibland, ja det är möjligt, men det funkar inte för mig..... vet att du vet hur det är, fortsätt o skriv.
SvaraRaderaKram Annette, Linköping
Tack för ditt ärliga svar!! Fortsätter skriva så länge jag behöver det =)
RaderaKram på dig!!
Jag läser för att jag sitter i samma båt , har varit sockerberoende så länge jag minst ...alltid haft det som tröst oavsett sorg eller glädja. Läste Sockoerbomen... Av Lisbeth när den kom ut i början på 2001 och fick typ en tjäftsmäll...Detta med att ha en känslighet för socker ( eller vad du nu är beroende av) skapar alltid ett dåligt samvete med låg självkänsla , det är min teori och grundar sig på att jag ( o alla som har ett missbruk) inte bara kan ta sig i kragen och sluta.....Lång väg att vandra, mkt stöd och peppande från andra som ...sitter i samma båt....de råden, tipsen osv känns allt mer seriöst och Ärligt ...därför läser JAG din blogg ...Styrkekram och tack för att du delar med dig... Kram /Carola
SvaraRaderaTack Carola! Vi sitter alltså i samma båt! Vänner som förstår behövs när det är kris!!! Sockerbomben gav mig ett uppvaknande och en bekräftelse på att jag inte var galen. Inte på det sättet i alla fall!!
RaderaKram och ses =)