Sockerberoende eller bara lite sugen???

Sitter och fikar på eftermiddagen. Ett antal personer börjar prata om att de är sockerberoende. De berättar att de är sugna på sötsaker hela tiden och att de nu har undvikit socker i ca tre veckor. Nu börjar de går bra säger de.

Jag som då är nyfiken och söker efter tips frågar hur de gör för att undvika socker och suget. Svaret blir tuggar sockerfritt tuggummi. Oj säger jag klarar du det när du är sockerberoende. Personen tittar förvånat på mig. Men det är ju sockerfritt får jag till svar. Jo visst är det de MEN det innehåller sötningsmedel och det kan ha samma effekt. Nej fikabröd och godis var värst. Då fyller en annan i att hon hade hört av en bekant att om man var sockerberoende så kunde man gå upp på nätterna och äta och gömma maten hemma. Jo så är det sa jag. Ingen höll med mig om det. Då blir min reaktion. Är de verkligen sockerberoende eller bara sötsugna??

Jag beskriver lite om hur det känns i min kropp när jag inte får socker. De sitter tysta och förvånade. Nej så var det ju inte riktigt. Nehej säger jag så ni ligger inte i fosterställning och svettas som grisar och tror att ni kommer att dö vilken sekund som. Förresten gör det inget för det är ändå inget värdigt liv att inte få äta sötsaker eller att må som man gör när det skall ut. Människorna runt bordet tittar på mig med stora ögon. En del vågar inte se p mig utan tittar ner i bordet. Undrar om jag väckte något hos dem?

Kvinnan som var mest talför i detta samtal konstaterade att så beroende var hon inte. Men att det var ju bra att göra en livsstilsförändring och undvika socker. Håller med till 100 %.

Funderar faktiskt på att boka en lokal och genomföra min berättelse om mitt socker och vad det gör med mig.