Jag är inte rädd...

... jag kan flyga. Eller så får det bli "jag är inte sjuk, jag kan detta".

Var hos företagshälsovården idag igen. Sista gången och nu skall hon återkoppla till min chef. Vi pratade allmänt och jag fick verktyg för att kunna hålla fokus och koncentrationen på det jag håller på med.

Fokus på andningen och vara här och nu. Det gick faktiskt ganska bra när jag jobbade med det resten av dagen. 

Under de två veckorna jag gick hemma var jag inte sötsugen alls. Delvis så mådde jag illa av medicinen, vilket jag gör fortfarande men det går över fram emot eftermiddagen. Nu när jag är åter på arbete är jag sötsugen varje eftermiddag. Kan inte bero på att jag ätit för lite för det har jag inte, jag försöker äta även om jag mår illa. Inte helt lätt men det brukar gå, det tar bara längre tid. 

Pricken över allt är när chefen inte tror på oss som mår dåligt. Lysande chef tycker jag då. Det är möjligt att hon tror på oss men det framgår inte och vi känner inget stöd längre. 

En vanlig dag på jobbet ;)